söndag 31 oktober 2010

Ready? Set! Go!

Imorgon börjar det som kommer bli en mycket givande vinter träningsmässigt. Ryssträningen. Förmiddagen kommer gå åt till det å så härliga långpasset. Över två timmar distans med en liten inbakad OL-bana, en bekant sådan, då jag sprang den förra året på Uppsala Träningshelg. Det rör sig om medeldistans vid Ekensberg.
På eftermiddagen tänkte jag ta fram rullskidorna och leta upp en bra runda. Har blivit dåligt med sånt på sistonde. Kommer nog bli dåligt med skidor i vinter också förövrigt, då Uppsala knappast är känt för sina vackra skidanläggningar.

Fan, Sandviken kanske inte var så dumt ändå.

Fast jo.

Högbo däremot, är ju en dröm för träningsvilliga. OL, skidor, MTB, löpning, bad i januari. You name it! Och efteråt kunde man alltid ta en bulle, basta lite och tänka tillbaka på mjölksyran i Blixtabackarna efter två varv på 15-kilometersspåret. Det var tider, det!

Ett annat plus med att den hårda träningen drar igång är att jag på fredag inviger bandysäsongen. Eftersom att korpligan i hockeybockey ligger i en helt annan prisklass än den i Sandviken går det över till bandylirande på Studenternas på fredagar. Men det är inte fy skam inte!

fredag 29 oktober 2010

Someday Isle

Har i mången dagar nu väntat på att jag ska få tummen ur och köra igång en riktig jävla träningsperiod. Tyvärr så faller jag ganska lätt in i den kategori av människor som är jävligt bekväma av sig. Som gillar att sätta upp mål med tidsramen "someday I'll...". I en eminent bok även beskrivet som "Someday Isle" (en vacker dag-ön). Ett flytande begrepp som i stort menar att ingen egentligen vet var den här ön ligger. Sant. Således blir mål uppsatta med den tidsramen sällan av.

Den här veckan har dock tillbakadragandet av träning varit befogat då jag måste skriva en hemtenta på 4500 ord. Helgen kommer gå åt till detta. Dock ser jag en ljuspunkt i form av en helt lektionsfri vecka efter helgen och inga uppgifter att sköta. Då kommer träningen dra igång på allvar.

tisdag 26 oktober 2010

Panikplugg

För er som inte redan tillämpar begreppet kan jag bara kort redogöra för vad det går ut på.

Panikplugg är den bästa formen av inlärning man kan använda. Överlägset bästa formen! Varför? Jo, sätt er ned små barn så ska farbror förklara.

Konsten med panikplugg är att skjuta upp det som bör göras bortom rimlighetens gräns. Helst längre. Detta för att höja stressnivåerna i kroppen. Det är vetenskapligt bevisat att i och med att stresshormonerna i kroppen ökar, ökar dessutom koncentrationsförmågan och förmågan att uppfatta detaljer såväl som helheten. Det vill säga; kroppen (och knoppen) hamnar i study mode.
Helst skall panikpluggandet också bedrivas på natten, då mörkret omsluter en och ögat är inställt på närseende (läs; reading mode). Detta såklart natten före testtillfället då man har den stora fördelen att inte glömma det man lärt sig, som de flesta så kallade pluggisar gör. De pluggar i en månad innan och når därför inte sin fulla potential på testtillfällena, varpå en panikpluggare inte hinner glömma det han pluggat in på de få timmarna mellan testtillfället och pluggandet. En van panikpluggare kan också inse vad som är relevant istället för att läsa all text och därmed slösa energi.

Det är dock en svår balansgång att kunna inse när det är dags att börja panikplugga. De flesta newbs börjar antingen för tidigt eller för sent. Man bör också hafva en hög Stresstålighet, ty panikplugg äro inget för di svagsinta.

måndag 25 oktober 2010

Morgonpass

Dagens pass blev avklarat redan på morgonen. Det blev ett OL-pass i frostbiten skog med lite skare på mossarna i ett alldeles nygallrat område. Ett riktigt jävla helvete alltså. Det hela var dessutom ett no-breakfastpass som ju känns sådär att genomföra. Karta ligger i kartpärmen.

Men:

Solen lyste, himlen blå. Skönt att få komma ut och ha det gjort. För nu väntar mastodontplugg. In absurdum.

söndag 17 oktober 2010

Soul Peace

Jag hoppas verkligen att Tynne inte har ensamrätt på beteckningen. För det är vad som närmast kan beskriva dagens distanspass i bländande solsken på fallna höstlöv.

Passet mätte upp till 22 kilometer och jag tog en runda med historiska anor. Först upp till slottet för att därifrån ta mig till Sten Sture, vidare till Uppsalaåsen, Ulltuna, Sunnerstaåsen, efter vattnet vid Skarholmen och sedan hem. Riktigt fin runda om man inte vill röra sig alltför mycket i skog men ändå ha möjlighet till det och lyxen att kunna välja bort rätt mycket asfalt eller välja till det.

Efter gårdagens Tjurrus kändes kroppen vek men sinnet var icke därefter. Och det är väl det som krävs om man ska kunna hålla på med sånt här. Man måste kunna pressa bort allt som känns negativt och bara köra. Sånt här är jävligt meditativt ändå. Folk har frågat varför jag aldrig springer med musik och att det måste vara dötråkigt att springa så långt utan att ha något att lyssna på. Tvärtom. Musik förstör upplevelsen. Man ska vara närvarande i vartenda steg, anser jag. Och bara njuta. Det är då man närmar sig Soul Peace.

lördag 16 oktober 2010

Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont

Tävling avgjord. På säsongens säkerligen hittills kallaste dygn. Minusgrader på möra. Max fem grader i solen på Arenan. Ångest i luften.

Herrarna startade inte förrän 13.15, vi var dock tvungna att åka tidigare för att hinna med damstarten också. Därmed hann jag också se brorsan springa i mål som femte man på Kalvruset och tvåa i sin ålderklass. Starkt jobbat, med tanke på att han kom till arenan en minut innan sin start.

När det väl var dags för mig själv fick jag ta en sparsam uppvärmning, då vissa tycker att det är en briljant idé att ta upp plats i första startgruppen ämnad för löpare som gör milen under 50 minuter. Det var folk där som jag är helt övertygad om knappt gör milen under två timmar. På cykel. Och då blir jag bara så jävla förbannad. Håll undan och var ärliga mot er själva och alla andra! Jag lyckades i alla fall tränga mig fram tills det endast var 4-5 led framför mig. När starten gick puttade, stångade, armbågade, slog, fällde och stämplade jag alla i min närhet för att de skulle förstå att de inte hade något där att göra. Kändes skönt som fan när hjälplös gubbe föll som fura i starten.

De första kilometerna gick på en motorcross-bana och enduro-spår och bestod till mestadels av småkupering. Mycket upp och ner. Jag körde på. Inga tankar på att spara krafter eller något. Bara järnet hela vägen.

Efter 4-5 kilometer fick jag betala med håll och fick finna mig i det lagom till varvning där jag kunde få upp lite fart igen. Då kom såklart den längsta mossträcka man kan tänka sig. Den var riktigt blöt - och kall. Minusgraderna på morgonen hade sparat lite is på kanterna. Skön-t.

Jag blev omsprungen av två friidrottare från Enhörna som tycktes väga ungefär halva min kroppsvikt, varpå de slapp bada alltför mycket i jämförelse. När mossen var över var det cirka två kilometer kvar av banan och aldrig i helvete att jag skulle få däng av två fula Enhörnajävlar.

Det tog inte lång tid innan jag var om. Det konstiga var att det var på väg och stig som jag tog ifatt och sprang om dem.

Sista kilometern avslutade jag starkt och ångrade bittert mitt val att göra precis tvärtemot vad ens egen självkännedom och rutin säger. GÅ INTE UT FÖR HÅRT!!!

I mål konstaterade jag tiden 46.30, vilket vittnar om banans överjävlighet. Även de som vann hade tider som pekade på att banan var den hårdaste genom Tjurrusets historia. Jag placerade mig på plats 23 av cirka 2800 löpare, och även på första plats av alla födda på 90-talet. De gånger jag förut sprungit Tjurruset har jag också placerat mig på just plats 23. Intressant.

Nu är tävlingssäsongen officiellt slut och jag kan börja dra igång ryssträningen. Jag börjar i morgon med distans på väg/stig.



fredag 15 oktober 2010

Tjurruset

Imorgon. Går. Det. Av. Stapeln.

Det hårdaste, roligaste, lerigaste, häftigaste loppet i löparkalendern. Tjurruset.

Två gånger har jag sprungit det förut. Det hela går att läsa om på min gamla blogg och OLGY-bloggen om man känner för att leta lite. Då i Freluga Farmers färger.

Det ska bli härligt att få återvända efter ett års uppehåll. Förra året var jag riktigt sugen att springa men valde att springa J-cupsavslutning i Falun istället. Kan måhända vara det dummaste val jag gjort i hela mitt lifv.

Imorgon springer jag dock i klubbtröjan då vi är några stycken från klubben som gått ihop och bildat lag. Härligt. Detta blir också sista tävlingen för i år och sätter därmed också punkt för säsongen. Sedan inleds vad jag hoppas kommer bli en riktigt bra grundträning inför nästa säsong. För en nästa säsong blir det helt klart! Sista säsongen i töntklass (H20) och som junior, så då är det lika bra att löpa linan ut. OL-säsongen kommer jag dessutom försöka bedriva jämsides med lite löpning.

Det blir nog bra det här.

"Håkan du var bättre förr"

Fras direkt hämtad från sista spåret på "2 Steg Från Paradise: "Du är snart där".
Har lyssnat på Håkan Hellströms nya album igår och idag.

Satan vad bra det är.

Det spöar ju skiten ur "För Sent För Edelweiss", som jag inte riktigt tyckte så mycket om. I alla fall i jämförelse med "Ett Kolikbarns Bekännelser" eller "Nåt Gammalt, Nåt Nytt, Nåt Lånat, Nåt Blått".

"2 Steg Från Paradise" slår sig upp i toppen direkt.

Att jag råkade beställa en fysisk skiva signerad också är ju inte fy skam det.  

torsdag 14 oktober 2010

Sömn - en bristvara?

Efter en tämligen lång dag på VFU under onsdagen, slog det mig en ganska fin tanke om att ta en liten powernap under eftermiddagen. Denna "lilla" middagslur bedrevs mellan 18.30 och 21.30. När jag vaknade tog jag av mig kläderna, tog ett toalettbesök och gick sedan och stämplade ur från den dagen och gick till sängen direkt. Sov sedan i ett sträck tills jag skulle upp idag, det vill säga 07.30.

Man kan ställa sig frågan om jag kanske skulle behöva sova lite mer under veckan och inte samla allt på en kväll/natt?

En tämligen intressant frågeställning.

tisdag 12 oktober 2010

Lärarutbildning

Eftersom vissa har undrat - och för att ändå beskriva för de som inte gör det - tänkte jag berätta lite kort om hur det är på lärarutbildningen i Uppsala.

Det är som att ha semester, fast hemma. Denna termin har vi och kommer vi läsa diverse kurser som är mer eller mindre flummiga och dess relevans kan diskuteras. Barn och ungdomar i samhället, Ledarskap och grupprocesser, Förskolans och skolans samhällsuppdrag samt Lärande och kommunikation.

Egentligen är det hela bara ett samlingsnamn för genus och integration. Och säga vad man vill om det - men faktum är att det är ett bra pris att betala för att bara behöva ordbajsa på ett seminarium i 2x45 minuter, cirka 4 dagar i veckan.

Denna vecka skiljer sig lite åt då vi är på VFU och besöker en skola för att närmare se hur det är att vara lärare. Att dricka gratiskaffe i personalrummet är ju knappast en nackdel där. Det enda som är jobbigt är att man ska behöva gå upp så jävla tidigt på morgonen. Typ halv åtta. Det har jag inte gjort sedan... ja, sedan konfirmationen. Typ.

måndag 11 oktober 2010

First day of VFU

Idag var jag för första gången ute på VFU: Verksamhetsförlagd utbildning. Eftersom det är våran första termin och den lilla kunskap vi har inte sitter i ryggmärgen direkt, kommer vi bara vara där i en vecka. Uppgifterna vi dessutom ska genomföra är heller inte de svåraste man kan tänka sig. Att hålla i och planera lektion dröjer några terminer.

Jag är satt på Fyrisskolan i Uppsala som är en gymnasieskola, vilket passar bra då jag själv ska bli gymnasielärare. Idag har vi ägnat mycket tid på vad som sker mellan lektionerna; sitta i personalrummet, pimpla kaffe och snacka skit.

Världens bästa jävla yrke.

söndag 10 oktober 2010

25-manna

Igår sprang jag förstasträckan på 25-manna och avslutade därmed min säsong. Den började med en masstart och avslutades med en sådan också. Passande.

Jag gjorde ett hyffsat lopp där jag kunde ha orienterat lite bättre till första kontrollen och därmed hittat en bättre placering i ledet. Som det såg ut efter första så fick jag hela tiden springa om folk. Gjorde två missar som också kostade mycket placeringar.

Kom i alla fall i mål knappa fem minuter efter täten. Rätt bra med tanke på min uppladdning. Natten innan sov jag nämligen ingenting. På grund av hosta.

Karta ligger i kartpärmen.

Spurten efter 6,2 kilometer

Ny blogg, ny start

Välkomna hit, gamla och nya. Den här bloggen började på bloggagratis.se, numera bloggplatsen.se som gått från simpelt, lättanvänt och annonsfritt till en sorts bloggversion av Lunarstorm. Det föll mig inte i smaken, så jag flyttade bloggen till blogspot.com. Samma innehåll, samma utseende. Minus annonserna.

Den gamla bloggen kommer jag låta vara kvar, självklart för erat och mitt eget nöjes skull. Gå för all del in och läs några gamla härliga inlägg.

http://sajmoen.bloggagratis.se/