tisdag 30 november 2010

Harder, Faster, Stronger - en vintersaga (Prolog)

Tro inte för all del att jag glömt att imorgon är första december. Vilket innebär: julkalender. Jag tänkte ansluta mig till den enorma drös av bloggare som förlöjligar sig själv genom 24 innehållslösa inlägg i rad med någon sorts jul/vinter/humor-anknytning. Detta har jag gjort förr. Och jag är inte stolt över det. Likväl tänker jag göra det. Jag intalar mig själv att någon liten själ därute kan glädjas utav det såhär i juletider som det ändå är (inte för att jag känner av det, men jag tillhör i större utsträckning grinchismen). Det hela vinklas säkerligen mot träning, bitterhet, måhända en liten julöl och en och en annan skarpsinnig humoristisk iaktagelse. Jag vet inte än, jag har nämligen inte börjat. Tanken var att jag skulle samla på mig bilder från BTH, men kameran förblev tyvärr i väskan, då den hade behövts i utkikstornet vid en i tidigare inlägg nämnd kontroll. Det blir, som så många vet, inte alltid som man tänkt. Det hela kan likväl kollapsa så hoppas inte på för mycket.

Fridens.

Mord i sinnet

Dampar efter salsskrivning. Dampar på snöovädret. Dampar i allmänhet. Har så mycket adrenalin i kroppen efter att ordentligt ha dödat dagens tenta. I det tillstånd jag är i nu skulle jag lätt kunna mörda någon. Lätt. Bara jag blir förbannad så smäller det.

Lyckligtvis är jag inte där riktigt än. Jag är mer på ut-och-springa-av-mig-i-över-två-timmar-tröskel-damp.

söndag 28 november 2010

Ge mig en ny drog som tar mig nånstans

Som tidigare nämnts; i fredags åkte jag till Bollnäs. Jag hälsades välkommen vid stationen av en snöstorm som vi många har bekantats med i helgen. En timme senare var jag ute och skulle ge mig på bedriften att springa uppför Bolleberget. På något vis hade snöandet självklart tilltagit.
Efter att ha varit uppe på toppen fann jag mig själv springa fort i motvind i nedförsbacke på en väg i mörkret. Det var som att springa igenom en vägg. All påsamlad fukt tillsammans med den kalla motvinden resulterade i det fysikerna redan listat ut; jag var en istapp. Det var något så sinnessjukt kallt så man är förfrusen utan att märka det.
Tillslut hamnade jag i alla fall i Bollnäs efter en timme löpning och kunde bege mig till Vinbärsvägen och bastun som stod och väntade. Till nära beredskap - en kall öl. It was beautiful...

Dagen därpå var det tidig väckning för avfärd till en mycket omtalad karta - Hertsjö. Den stenigaste kartan på jorden. All sten är inte ens medritad, för då skulle kartan vara helt svart. Lyckligtvis - för min del, som inte kan springa bland sådan stenig terräng - låg det ett tjockt snötäcke som dämpade steget men också gjorde det desto mer tungsprunget. En kontroll råkade vara ett utkikstorn och där passade jag på att ge mig upp och blicka ut över Hälsingland - bland böljande berg och stilla sjöar. Och allt var som i låten Hälsingland med Tomas Andersson Wij. Klockade stannade på 1.20 snöpuls - och benen stannade på stumma. It was beautiful...

Tyvärr blev det inte tre pass denna dag. Fredrik Edén lyckades övertala mig att skippa dagens andra pass (stad-OL som jag direkt kan säga inte är mycket att hänga i granen) vilket inte var så svårt. Skidpasset blev inställt på grund av för mycket snöande, det fanns inga spår helt enkelt.

På söndag var det dags att packa ihop och åka iväg direkt på morgonen till Höghammarhallen där dagens båda pass utgick ifrån. Första passet; två sprintbanor, varav en kortare kvalbana och en 2,2 km riktig bana. Lyckades komma i mål som trea i ett på pappret tufft startfält. Jag hävdar dock att jag genade och hoppade över en brant som var förbjuden på kartan och tjänade många sekunder. Tävlingsledningen informerade att branten inte alls var opasserbar, men inväntar fortfarande beslut från juryn.
Andra passet; tröskelintervaller i Höghammarhallen och här-kommer-en-massa-nummer-800-600-400-200x 3 set med 1 minuts vila mellan varje och 2 minuter set-vila. Ett varv på cirka 37-39 sekunder = 9.20-fart på Cooper. Kändes dock lite över tröskel men lite ont ska det såklart göra.

Efter en vemodig hemresa blev det Coop och 1059 riksdaler fattigare och tre proppfulla kassar mat rikare, inväntar jag sömnen bortom tentaplugget. Not so beautiful...

fredag 26 november 2010

Vinterstudion

Vinterstudion är i full gång. Jag kan helt ärligt säga att jag inte är ett dugg sportintresserad. Det kanske är paradoxalt men så är det. Det enda jag kan följa med visst intresse är Vinterstudion, Tour de France och Giro d'Italia. Inte ens orienteringsporten kan jag följa med intresse, men det är mest för att det är värdelös rapportering och en värdelös publiksport. Orientering ska bedrivas, inte tittas på!

Det är en extra källa till motivation, tyvärr ligger det också oftast på optimal träningstid så man får göra sina prioriteringar. Dagens sprintfinal för herrar råkar också gå strax innan jag bör bege mig till skolan, så även där kanske man ska göra en prioritering (det är nu klart att ingen svensk gick vidare till final på herrsidan).

Jag tror det blir tre pass på lördag i Bollnäs. Göran erbjuder två träningar i anslutning till varandra så det borde hinnas med utan problem på kvällen. Tyvärr tror jag att 10 km klassisk kommer missas. Jag är dock sjukt sugen på att göra min skidpremiär. Det kommer ju inte bli mycket av det i Uppsala "skiing prohibidibabido" stad.

torsdag 25 november 2010

Hälsingland

Jag ränner till Bollnäs och lever småstadsliv i helgen. Lite halvt pro-life. Plugget måste skötas mellan passen. Men det ska nog gå bra. Hur kan man inte njuta av att få springa uppför Bolleberget i bäckmörker och minusgrader för att sedan i bastun begrunda över begrepp som episteme, techne och fronesis? Och en kall öl till det.

Jag ser verkligen fram emot det. Jag behöver en helg med lite easy-living och mycket hardcore-löpning, kanske något pass OL. Sanning att säga tycker jag inte man ska överdriva kontrolletandet under träningssäsongen. Hårda långpass och lite skidor ska det vara, blandat med lite styrka. Det är medicin för själen i vinterdepressionen, det!

På tal om vinterdepression; varför i helvete var den tvungen att börja i mitten av november? Det funkar inte att kalla det vinterdepression längre. Halvårsdepression snarare. Jag har känt den komma krypande. Den har sedan länge gått vid min sida.

onsdag 24 november 2010

Going the distance

Känner en alltmer större kärlek till distanspassen som just nu börjar ta över träningsdagboken. Distanspass är ju de bästa. Jag körde ett ganska långt ett igår men jag kan inte låta bli att köra ett till idag också. Kanske med lite avslutande styrka. För igår kände jag mig pigg och vore det inte för tidsbristen var jag sugen på att avsluta med en extra femma.

En annan anledning till att det blir distanspass idag är nog för att det är intervaller med OK Linné imorgon och styrka efteråt. På fredag åker jag till Bollnäs och där blir det nog mest orientering så jag väljer att passa på lite nu.

Fridens.

tisdag 23 november 2010

Tisdag 101123 - och vintern kom

Redan 8.00 imorse var jag uppe och härjade. Lyckades trots min tekniskt socialt förlängda, numera avkapade arm som dessutom är min alarmklocka - mobilen - att vakna tack vare ett online-larm på datorn. Man kan tro att jag fått nog av teknik - och det har jag. Men jag måste ändå säga att det räddade mig idag. Jag har nämligen lite för mycket att göra för att kunna sova länge. Jag ska klara av att plugga lite inför nästa veckas tenta och dessutom köra ett långpass innan jag drar mig ner mot Katalin och Oskar Linnros på scen ikväll.

Vi tar väl en låt på det?

söndag 21 november 2010

Klubbyte

Efter en helg med en teknologiskt upphängd "Do not disturb"-skylt så går jag tillbaka till vardagen igen och tillbaka till teknikens underverk, som övergav mig i helgen med en trasig mobiltelefon. Vill man veta mer om helgen så skulle man ha varit där. Vilken jävla resa...

Men nu till saken.

Ja, som rubriken antyder så ska jag göra ett klubbyte från Köping-Kolsva OK. Jag tänker inte bli långrandig och fördjupa mig i varför men snabbt kan det sägas att jag söker utveckling i en annan klubb helt enkelt. Både orienteringsmässigt och löparmässigt.
Nämnda klubb är Ärla IF som jag har haft lite kontakt med under året. Så säsongen 2011 så byter jag tävlingströja. Det känns bra så.

fredag 19 november 2010

En episk helg

Nu sitter jag och taggar inför en helg som kommer bli de....wait for it...lightful. Delightful! Om två timmar går tåget mot Linköping och ett för många okänt arrangemang som heter Nordiska Studentmästerskapen i orientering. Tyvärr vaknade jag med halsont i morse men som tur är handlar NSM knappast om fysiska idrottsliga prestationer. Jag känner inte av någonting just nu men jag misstänker att kvällens deltagande på sprinten kan komma att bli tveksamt ända fram tills startögonblicket. Vad som väntar därefter är dock OL-pub som är precis vad det låter som och mer därtill, vilket inte får missas.

Överlever jag till morgondagen bjuds det på långdistans. Jag är dock anmäld i Partyklassen så huruvida jag är frisk eller inte spelar ingen större roll. Huruvida jag är onykter eller inte spelar inte heller någon större roll. På kvällen blir det bankett med släpp och ös hela natten.

Överlever jag även denna dag är det stafett med Arena mitt inne i en rondell i Linköping. "Tyvärr" så är jag sjuk så jag vet ju inte om jag kan vara med och springa bakfull i 9 kilometer... Rackarns rabarber alltså. Jag som sett så mycket fram emot just det.

Med oss från Uppsala tar vi den här spellistan: NSM! Kött fifan!
Ett genialiskt verk med 111 tracks och garanterat party i sex timmar. Varsågoda!

onsdag 17 november 2010

Jet-setliv dreamin'

Jag måste ändå säga att de närmaste veckorna kommer bjuda på väldigt härliga aktiveteter. Redan på fredag drar jag iväg tillsammans med några Uppsalaorienterare till Nordiska Studentmästerskapen i Linköping. Jag tror och hoppas att denna helg kommer äga förra helgen. Det enda som var kul var att träffa alla andra som man hängt med i tre år. Kommande helg kommer dock bjuda på många sjuka grejor. Nattsprint och OL-pub på fredag, långdistans i partyklassen och bankett på lördagen och en riktig bakisdag med stafett på söndagen.

Tisdag kommande vecka är vi ett gäng som ska stå och trängas tillsammans med småflickor framför scenen på Oskar Linnros konsert på Katalin i Uppsala. Härligt. Även denna helg reser jag, denna gång till Bollnäs för träningshelg hos Gürhan.

Helgen efter det är det Uppsala Träningshelg då väldigt många orienterare kommer samlas och ha trevligt tillsammans.

Vad som händer därefter har jag inte orkat planera. Jag tror att en helg där jag fan inte ska göra någonting är på sin plats. Vi får se om jag överlever kommande veckor först.

Det här kan nog bli lite för mycket kul än vad man klarar av.

tisdag 16 november 2010

Träning

Har haft lite svårt att bestämma vad jag ska träna idag och därför väntat med att dra ut på en runda. Morgonpasset kändes givet men jag kände mig jävligt snillrik och hittade på många RIKTIGT bra ursäkter som; jag har inga torra träningskläder, ingen rolig runda i åtanke och ingen större lust egentligen. Så då tänkte jag kolla in Linnés hemsida för att se vad deras träning erbjöd. Blott en backbana. Kändes också tråkigt att springa då jag gjorde det för två veckor sedan och jag kör helst inte samma träning flera gånger, om det inte är Odenvalla ToR såklart.

Nu börjar jag dock se solen dala utanför fönstret och det känns sjukt onödigt att missa några soliga minuter i skorna. Gud vet när man kommer få se den igen.

måndag 15 november 2010

Historien bakom kvällens kaffekopp

I nådens år - 2009. I min blotta ungdoms dagar inväntandes ett efterlängtat sommarlov, samtidigt redogör jag mina planer för sommaren. Träning skall bedrivas, med råge dessutom, alltmedan jag har fullt upp att kolla på både Touren och följa mina vänner på Junior-VM i Italien. Göran Winblad, en av mina goda vänner, jag känner honom mycket väl - underbar människa men också den största jävla orienteringsnörden som finns ska såklart också åka till Italien. Inte för att springa JVM, utan för att springa Italienska femdagars, i närheten av JVM-området.

Under denna vår startade jag även upp Fikakommissionen tillsammans med tre andra kaffeälskande orienterare. Kärleken till kaffe och fika har sedan länge upptagit en stor del av mitt liv men det var först nu som jag kunde satsa på det till hundra procent som professionell Fikakommissionsordförande. De stora högar av sponsorpengar gjorde dessutom att jag kunde leva ett adekvat liv själv som halvdan orienterare under sommarlovet.

Mitt intresse för kaffebönans väna omfamning av smaklökarna fick mig således att ponera för min gode vän, Göran Winblad, att med sig hem från Italien, ett land som var man med ett någorlunda kaffeintresse borde pilgrimsfärda till, medtaga kaffe av finaste sort till sponsorernas bekostnad.

Göran Winblad, den bästa av vänner, lovade på heder och samvete att detta skulle han göra och ta med till terminstarten inför höstterminen 2009 och vårt sista år på Orienteringsgymnasiet i Sandviken.

Sommarlovet gick fort och rätt som det var så träffades vi på ännu en plats som kaffe- och fikaälskare borde vallfärda till, nämligen Lennarts Konditori i utkanten av trästaden och mitt emot kyrkan i Eksjö. Evenemanget var O-ringen. Fikakommissionens orginalmedlemmar träffades tillsammans för sista gången och Göran Winblad, en riktig kompis, valdes in i kommissionen för att ersätta medlemmarna Henrik Sundqvist och Olle Boström. Vid denna tidpunkt hade dock mina egna värderingar och normer inte trängt in i Göran Winblad, en hyvens kille, då han varken tyckte om eller drack kaffe. Han blev därför te-ansvarig i kommissionen (han är nu fullt rehabilliterad till hyffsat normalt tillstånd. Han tycker dock fortfarande att orientering är kul). Göran Winblad, min evige kompanjon, upplyste mig där och då om att kaffet hade han minsann med sig till Eksjö och att jag snart skulle hålla det i mina bara händer. Ett lyckorus for igenom min kropp och uppbådade mitt ansikte att spricka upp i det största leende jag någonsin förmått. Detta måste sannerligen vara en av mina bästa dagar i livet, tack vare Göran Winblad, min wingman.

När jag väl fick tag på kaffet och höll det i min hand kunde jag inte låta bli att känna besvikelse. I min åsyn fanns blott ett 250 grams paket LaVazza Rossa, som går att få tag på i vilken välsorterad butik som helst. Jag frågade Göran Winblad, idioten, om han måhända var lite dum i huvudet. Han förklarade då i desperation situationen som sådan att han nästan hade glömt bort sitt löfte och i panik fått springa in i en italiensk mack för att inte förarga sin mästare i detta ädla hantverk som är kaffedrickandets konst.

Göran Winblad, min vetgirige lärling, benådades tack vare min godhet och på grund av sin potential att bli en riktigt bra Fikakommissionsmedlem. Kaffet som han tog med sig från Italien för min skull har länge stått på mitt rum som en symbol för vår vänskap.

Ikväll tog jag fram paketet. Jag gick sakta mot köket för att hämta espressokokaren och få njuta av den gåva min broder, Göran Winblad, så gentilt tagit med sig från Italien.

Nu sitter jag här efter att ha avnjutit tre vändningar stark espresso. Jag står i evig tacksamhetsskuld till Göran Winblad, mannen, myten, legenden, för dessa koppar espresso. Jag önskar sannerligen att du var här och kunde avnjuta dem tillsammans med mig.

Från mitt lilla hörn här i Uppsala - "TACK!"

Ingenting att säga egentligen men fyller ut med lite meningslöst skitsnack

Hemkommen igår. Skola idag. Seminarium. Trött och hungrig. Förmodligen mest på grund utav att jag varken sover eller äter. Men är inte helt säker. Jag har en tendens att skjuta på sånt just nu. Det var kanske det som resulterade i en fantastiskt bitter gårdag och även denna dag har osat jävel. En kall och äcklig höstdag fick höra några väl valda. Sen fick jag smaka på riktig jävla kräksnö. Då mådde man!

Äta är fan dyrt. Och sova har jag inte tid med.

Det skulle vara tämligen intressant att ur en objektiv synpunkt se mina tankegångar, för hur detta går ihop vet jag inte.

onsdag 10 november 2010

Sandviken Revisit

Imorgon styr kosan mot den största kukstaden i hela Sverige, Sandviken. Enligt min mening Sveriges sämsta jävla stad. Lyckligtvis (eller olyckligtvis) så ligger Orienteringsgymnasiet där och höjer nivån åtminstonde lite grand. Det är också Orienteringsgymnasiet som skall besökas. Helgen blir ett träningsläger med många fina träningar, hockeybockey och ett riktigt jävla sjöslag på lördag kväll. Däremellan hoppas jag kunna klämma in lite chill i Viken som varit ett återkommande begrepp på förra bloggen.

Tills dess ska jag försöka vara lite mer bitter över skitvädret. Tror inte att jag riktigt på allvar uttryckt mitt missnöje över situationen. För nytillkomna; jag hatar snö. Folk som säger att det är så fint när snön börjar komma borde arkebuseras. Folk som i allmänhet ställer sig positivt till vinterhalvåret har inte mycket respekt från min sida. Sannerligen ett av människosortens mest avskyvärda människor, näst efter morgonpigga människor och solskensoptimister.  

tisdag 9 november 2010

Snow Hey Oh

Det snöar jävel. Verkligen JÄVEL! Det är inte tal om lite lätt nederbörd av frusen modell här inte. Det är av apokalyptisk kaliber.

Bara för det så måste man ut och köra distans ikväll med pannlampa. Sjukt viktigt att få i sig en riktigt hård, jävlig träning så att man kan intala sig själv att kommande träningar inte ens hamnar i jämförelse.

måndag 8 november 2010

Vinterrejset

Sprang Vinterrejset igår. Det var kallt. Kyligare än på länge. Under hela dagen låg frosten över marken. Mossarna var frusna så till den grad att det inte gick att springa på dem utan man fick glatt gå igenom med skare på smalbenen. Hårt!
Tack vare många klurigheter och en rätt lång bana hamnade sluttiden på 2.49. Rätt ner i träningsdagboken. Om det vore så att jag fortfarande skrev en. Det kan jag väl inte säga att jag gör. Eller gör jag? Jag smygtränar mycket så det är väl ingen idé. Smygträningen står ju ändå inte med där.

Idag är det nästan kyligare. Och benen är stelare, tyngre, mörare - mer tränade. En träning då man är pigg i benen är aldrig en bra träning. En träning med tunga ben ger mer effekt.

lördag 6 november 2010

Bandykväll - aftermath

Efter 1.40 timmar bandyspel på Studenternas får jag nog erkänna att benen och framförallt höftböjarna har fått sitt. Dagens träning blir en lugn halvdistans, cirka milen, som uppladdning inför morgondagens Vinterrejset, även det i Farmers färger. Efter fyra koppar kaffe och lite (mycket) choklad är jag fit for fight och mindre benägen att känna smärta i benen under denna löptur.

Skor på!

fredag 5 november 2010

Nummer 37 går på is

Det nalkas ispremiär och om inte mindre än en timme är det dags att beträda Studenternas is. Jag gör det i Farmers färger även fast det är långt ifrån seriös och hård hockeybockeymatch. Förhoppningsvis blir det av nästa vecka i Sandviken. Detta är dock ett vänskapligt bandylirande, diverse lärarstudenter emellan. Fast självklart på liv och död. Men jag har svårt att se att det kan vara lika brutalt som Korpserien i Viken!

Jag laddar som bäst med Dans på Sävstaås. De här jävla Siriusmänskorna kommer inte fatta vad som hände...

torsdag 4 november 2010

Vissa pass gör man bara för sakens skull

Onsdag. Regnet faller ihärdigt. Utefter stadens utkanter omsluter sig mörkret. Det är kallt. Kallt ända in i själen. De få timmar ljus som gavs på dagen var inte på tok tillräckligt för att mätta hungern. Hungern efter att behöva mer ljus för att hinna med aktiviteter som bäst lämpar sig i solsken.

Det måste dock göras! Träning, vill säga.

Först ville det vara intervaller. Hårda sådana. Sedan blev det jogg. Mjuk sådan. Ett enfaldigt trampande förbi elljusspårets falnande lyktor.

Det är kallt. Efter 30 minuter är det fortfarande kallt. Sedan tog hungern över.

Allting lämnades kvar i skogen. Motivationen, viljan, jaget. Allt.

Idag är det mörker igen. Detta ständiga mörker.

 Jag undrar när det kommer bli ljust.

onsdag 3 november 2010

Vafals?!

Mitt uppe i planeringen av nästa års tävlingssäsong upptäcker jag något riktigt fasansfullt! Förutom att Terräng-SM och Natt-, samt Sprint-SM krockar med varandra så krockar dessutom 25-manna med Tjurruset. Det får väl bli att hoppas på en tidig sträcka så man hinner springa både och den 8:e oktober 2011. Å andra sidan kommer Tjurruset uppleva sitt sämsta år om inga orienterare kommer så det är väl ingen idé att springa det ändå.

tisdag 2 november 2010

Igång

Istället för att smygstarta säsongen gick jag all in på ett pass igår. Det blev 2 timmar distans med en inbakad medeldistansbana i Nåsten. Totalt cirka 40 minuter OL, resten löpning på stig och väg. Funderar på många sådana här pass i vinter. Kombination av distans och tempo. Hårt och långt. Ligger mig väl i smaken. Innan det blir alltför olidligt klimat tänkte jag rasta lite rullskidor och köra cross-pass också. Rullskidor till Lunsen, en långdistans och sen rullskidor hem igen. Sämre träningar har man ju gjort.

Nu blir det dock iväg till skolan. Kvällen - distans med Linné.