fredag 22 februari 2013

Ledighetens fördärv

Jag klarar verkligen inte av att vara ledig. Det är vidrigt! Inte för att jag inte har saker att göra, men att själv råda över det, att jobba självständigt, är fan det sämsta som finns! Ge mig barsk disciplin, en piska och fasta arbetstider. Det här är tortyr.

Den enda stimulans jag får är i form av träning som jag tyvärr fick dra ner på i tisdags, då jag dels märkte att det inte går att springa i skogen och dels att min kropp är trasig. Jag levde i falska förhoppningar om att jag skulle kunna få en tid hos en sjukgymnast denna vecka, men förgäves. Blandad träning alltså, skidor som alternativ till vissa löppass och inga löppass som stressar vad-fan-det-nu-är-för-jävla-trasigt-skit när jag springer.

Då träning numer är det jobbigaste jag gör under dagarna ser jag heller inte så mycket fram emot det då den vidrighet vi kallar vinter gör varje träning till ett litet helvete, vilket leder till att jag varje kväll måste dämpa, inte bara känslan av att inte ha uträttat ett jota, utan också ångesten av att vilja och inte vilja träna. Förbannade ledighet. Förbannade vinter. Förbannade liv.


torsdag 21 februari 2013

Motbakkeløp

Ständigt motlut. Och då jag bor i Uppsala där motlut är obefintligt så rör det sig mer om ett mentalt motlut. Uppförsbacke. Hela. Jävla. Tiden. Jag upptäckte så sent som denna vecka att smärtgränsen för vad som är OK under vintern passerats för länge sedan. Nu står jag vid avgrundens rand, skriker ned och väntar på ett eko som säger: "YOU'RE AN IDIOT!"


Jag skulle fan åkt utomlands.

Istället sitter jag och samlar all motivation jag kan uppbåda till att sticka ut i detta Inferno av snö och elände inför varenda träning. Och då skall tilläggas att motivation är en bristvara. Inte ens skidåkning är kul längre.

Idag blir det löpbandsintervaller. Också ett vidrigt sätt att träna på. Barmark och orienteringstävlingar tack! Eller sällskap och alkohol. Vilket som helst.

måndag 18 februari 2013

Tillbaka i slag

Några veckor har förflutit sen senast och tur är väl det! Jag tror det är bra att släppa saker när det finns annat som kräver mer fokus. Jag har haft praktik de senaste tre veckorna och koncentrerat mig på att sköta det så bra som möjligt och samtidigt kunna komma hem och ha energi kvar till att träna. Tyvärr hinner det bara bli ett pass per dag i vardagarna, så de träningarna får utgöra någon sorts grundträning. Inga förbluffande framsteg således, men inte heller en insjuknande lathet som tar över.

Denna vecka är det dock sportlovsvecka. Då passar jag på att träna lite hårdare medan tid finnes och katten är borta. Ridefelt är nämligen i Turkiet, så jag har som så många gånger förr lägenheten för mig själv. Inte mycket att tänka på alltså, vilket är skönt, då varje ledig stund under praktiken uppskattas.

Vi får se hur mycket jag hinner med. Två pass per dag får väl utgöra något sorts minimumkrav, annars har jag tänkt köra ganska mycket fart. Inget timjagande att tala om alltså. Idag bjöds det på intervallstege, ikväll rockgympa. Senare i veckan återstår att se. Beror lite på väder och vilja att eventuellt ta mig till ett löpband och/eller friidrottshall. Och känsla. Jag befinner mig i något sorts gränsland vad gäller om jag ska klassa mig själv som skadad eller inte. Återkommer i den frågan.

Det känns annars som att jag är tillbaka i slag. Suget efter att orientera infinner sig och längtan till barmarkspremiär gör sig känd igen. Måhända blir det redan första helgen i mars en resa ned till Åhus och Sverigepremiären för att rasta vinterinlöpta ben.


lördag 2 februari 2013

Skidsäsong

Årets första månad har gått över. Jag är inte speciellt angelägen om att skriva en massa i dagarna, då jag gör praktik fram till och med vecka 10 och alltså jobbar heltid, samtidigt som jag bollar min ursäkt till elitsatsning i orientering. Det har dock i helgen lett mig hem för att delta på skidstafett-DM idag i Ärla och Svealandsmästerskapen i skidorientering imorgon utanför Norberg.

Jag fick förvalta första sträckan idag på 10 km, fyra varv på elljusspåret på åsen. De senaste dagarnas inledande smältväder och de sista dagarnas kyla har gjort spåren snabba och farliga, så det var lite nervöst i masstarten, då jag aldrig varit med om den situationen på skidor förut. Det gick dock bra och jag kunde växla som fyra, efter ett lopp där jag tappade på platten och hämtade in i backarna. Kul var det i alla fall. Lite avslutande löpning, ett till pass löpning på åsen, styrka och lite innebandy, följt av pizza fick avsluta ännu en fin dag i Ärla, som börjar bli svåra att hålla räkningen över.

Nu är det omladdning inför morgondagens tävling i skidorientering, en ännu mer ovan situation för mig, då jag skidorienterat två gånger i mitt liv i tävlingssituationer. Med tanke på att jag var så jävla bra på att åka fristil förra veckan på skidläger i Grönklitt så ska det nog inte vara några problem att ta en bra placering.