Det gick inte som planerat på gårdagens träning. Ultimat utmattning var målet. Men trots att jag pressade mig själv att hela tiden ligga på gränsen så var jag inte trött när jag kom i mål. Jag kunde inte ta ut mig helt enkelt. Maxpuls låg endast på 92% av max som allra mest och då var jag inne på spurten.
Lite tråkigt att jag inte kunde ta ut mig med draghjälp och allt. Men det vittnar väl om att kroppen är i någon sorts transitionsfas. Jag är en sprinter fast i en långdistanskropp. Och nu kommer intervallträningen som ett brev på posten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar