Det gick en hel höst och en hel vinter utan att jag klagade på kylan. Sedan kom mars. Och plusgraderna väckte nytt liv i nedspäkad kropp. Sedan kom helvetesvädret. Snorkallt ända in i benmärgen och ett inifrån påtryckande tvång att vara utomhus på orienteringstävlingar och träningar. Så bitter jag har varit.
Idag sprang jag i nylonshorts och T-shirt. Utan tvång.
Det är dags att kliva upp ur idet nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar