Inom mig finns det någon sorts spärr som slungar tankar om att uträtta saker rätt ner i papperskorgen. Det kan röra sig om att plugga, städa, laga mat, träna och annat som hör vardagen till. Jag tror det betyder att jag har två lägen: Av och På. Det är nämligen extremt svårt för mig att gå från Av till På, av den enkla anledningen att det inte finns några mellanlägen.
Exempel 1: Jag är under dagen ledig och bestämmer mig för att köra två pass eftersom jag har tid.
Scenario: Jag inser att jag har tid och behöver inte vakna förrän jag vill. Pass ett blir inställt på grund av tidsbrist. Pass två genomförs, efter ett antal timmar av ångest, Facebook och dividerande om det är värt att laga mat eller värma en lunchlåda som jag sparat i frysen.
Exempel 2: Jag är under dagen ledig och bestämmer mig för att passa på att laga tillräckligt med mat för att kunna göra matlådor så jag slipper göra det i veckan.
Scenario: Jag inser att jag har så mycket tid så jag kan skjuta upp matlagningen till lite senare. Till efter träningen. Till före nästa träning. Till efter den träningen. Till kvällen. Tills imorgon då jag har lite mer tid.
Exempel 3: Mitt rum är stökigt och jag bestämmer mig för att städa, eftersom jag har sjukt mycket tid till övers.
Scenario: Efter besvikelsen av att ha vaknat sent och inte ens hunnit upp lagom till att pass ett redan skulle vara avklarat så inser jag att jag måste fokusera på att hinna laga mat och förbereda eftermiddagspasset istället för att flytta kläder från golv till soffa. Sätter mig således på Facebook ett tag.
SLUTSATS
Att gå från Av till På tycks vara ett svårt företagande som innebär minst tolv timmars sömn, ångest, dåligt samvete över saker som egentligen skulle ha gjorts, kaffe och rock'n'roll. Bekvämlighetszonen är starkt påtaglig i Av medan På snarare innebär att man känner tillfredsställelse efter uträttande, det vill säga: belöningen från På kommer i Av. Som ett resultat av detta blir Av den zon man helst vill ligga i och På den zon man måste ta sig igenom för att komma till Av.
Således sitter jag här och skriver ett sinnessjukt dåligt, tråkigt och självanalytiskt blogginlägg som 10 personer i hela världen, min familj och alla mina kompisar inräknade, kommer läsa och glömma bort för att sedan gå vidare och göra något konstruktivt istället. Detta gör jag alltså innan jag sticker ut på dagens träningspass och lagar mat. För böfvelen, jag har ju bara varit ledig från 13.00 idag!
FML.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar