Inläggen kommer lite sporadiskt just nu och jag ber er om överseende med detta. Det är jobbigt att skriva inlägg när jag alltid försöker toppa min egen genialitet för varje gång. Speciellt när jag inte har några bittra samtidsbetraktelser att dela med mig av då jag aktivt undviker att föra mig bland folk i den mån det är möjligt. Mestadels för att slippa bli bitter. Såklart. En fördel med att skriva uppsats och jobba under eget ansvar. Man får vara ifred och förbereda sig mentalt för mänsklig interaktion som man ibland kan få lida offer för.
Något jag dock ser fram emot är att åka till Glasgow med ett skönt gäng på onsdag. Ett gäng av personer som inte går mig på nerverna när jag träffar dem. Det kan kanske bli ett inlägg innan dess som författas i syftet att lämna något bakom mig till de efterlevande ifall jag inte skulle överleva. En bitter och konservativ samtidsbetraktares memoarer.
Den som lever får se.
Oavsett så blir jag lycklig när det i bokmärkesfältet i webbläsaren står att du har levererat ett nytt inlägg. Nästan lika lycklig som morgonkaffe kan göra en.
SvaraRadera