Motbakkeløp

Ständigt motlut. Och då jag bor i Uppsala där motlut är obefintligt så rör det sig mer om ett mentalt motlut. Uppförsbacke. Hela. Jävla. Tiden. Jag upptäckte så sent som denna vecka att smärtgränsen för vad som är OK under vintern passerats för länge sedan. Nu står jag vid avgrundens rand, skriker ned och väntar på ett eko som säger: "YOU'RE AN IDIOT!"

Jag skulle fan åkt utomlands.

Istället sitter jag och samlar all motivation jag kan uppbåda till att sticka ut i detta Inferno av snö och elände inför varenda träning. Och då skall tilläggas att motivation är en bristvara. Inte ens skidåkning är kul längre.

Idag blir det löpbandsintervaller. Också ett vidrigt sätt att träna på. Barmark och orienteringstävlingar tack! Eller sällskap och alkohol. Vilket som helst.