En försmak av vinter

I gränslandet mellan höst och vinter är ännu en vecka snart till ända. Jag har gått genom skärselden och kommit ut på andra sidan, renad och pånyttfödd. Sjukdomen är över    så gott som. Jag har åtminstone börjat träna igen, dock småskaligt.

För att inleda övergången till vintern så åkte jag rullskidor häromdagen. I frostbiten Uppsalatrakt. Det gick inte bra, det gjorde ont och existentiella ifrågasättningar haglade. Med andra ord; det var som det ska vara. Det var dock något som saknades. Det fattades ett ordentligt snötillskott och lite minusgrader för att misären ska bli ett faktum. Att åka skidor utan frost i skägget är ju också lite vemodigt. Som att kolla på porr för handlingens skull.

För att driva skidabstinensen till dess yttersta spets åker jag imorgon till Skinnskatteberg och köper ett par nya stavar. Den här träningssäsongens början, som hittills legat på is, inleds i helgen på nostalgiskt vis hemmavid. Det blir gamla, fina löparrundor och turer på bekanta kartor. Nog ska jag väl våga mig på vinterns första distanspass?

Nog talat. Imorgon startar vinterträningen med att först smeka mig själv medhårs genom köp av stavar och sedan löptur i gränslandsväder.